Mozartkulor

Igår kväll ställde jag mig (dum som jag var) och började göra Mozartkulor. Klockan var väl strax efter 19 när jag började dela centimetertjocka skivor av mandelmassa som jag i sin tur delade i fyra kvartsbitar. Chokladen stod i vattenbad och smälte så fint... Jag började rulla kulorna, trycka ut dom med tummen och petade i en rätt så stot bit nougat i mitten och sen vika ihop den igen så nougaten täcktes helt av mandelmassan. Efter typ 15 gjorda så hade jag tröttnat... Då var det ca 25 kvar att rulla, trycka ut, peta i och sen rulla ihop igen. För att inte tala om det dryga med att doppa de i chokladen, låta rinna av lite grann sen upp på bakplåtspapper. Pust!! Det mest jobbiga med det hela var att klockan närmade sig 20 och Ernst skulle infinna sig i tv-rutan! B fick ta över chokladdoppandet vilket även han tröttnade på efter ett tag, men de blev rullade, doppade och klara :) Det mest fantastiska med det hela var att Mickan på jobbet gav mig ide´n att istället för mandelmassa ta marsipan med päronsmak! Åhh, Herregud!! Har nog aldrig ätit nåt så gott godis nånsin!!

Så om ni funderar på att göra Mozartkulor, för allt slit och jobb är värt det när man får trycka i sig ett gäng, så gör några (eller alla) med päronmarsipan istället!! :)

Sa till B när jag stod och rullade och led att det här var första och sista gången jag gör Mozartkulor men efter att ha ätit de vet jag att jag kommer göra de flera gånger :)

Yummy, säger jag bara!! :)